Ibland ångrar jag allt jag säger, kanske är bättre att stänga in allt man känner, sluta känna så man slipper bli besviken och känna sig bort räknad... Att andra är viktigare och man själv inte har så stor betydelse, för man finns ju ändå där... MAn är fast i samma skit o alla vet att man inte har någonstans att gå... Varför bry sig då, jag är den där dumma hunden, som stannar där den blivit tillsagd.
ORKA!
lördag 25 juli 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)